Protein

Protein är vår tredje makronutrient. Protein är till liten del energigivande för vår kropp men används främst som byggsten. Av protein byggs hormoner, enzymer, ämnen som ingår i immunförsvaret, muskler, signalsubstanser, bindväv med mera. 

Protein är uppbyggt av aminosyror och det finns 20 olika aminosyror varav 9 av dessa 20 aminosyror ar essentiella - livsnödvändiga. Dessa 9 essentiella aminosyror måste tillföras till kroppen i färdigt skick, dessa kan inte tillverkas av kroppen som de övriga aminosyrorna. 

En av fördelarna med en proteinrik kost, särskilt om man ligger på ett kaloriunderskott, är att det mättar väldigt bra och innehåller bara 4 kcal/g. 

Fysisk aktivitet gör att man får mer muskler, vilket ökar proteinomsättningen i musklerna. Mycket hård träning, särskilt uthållighetsidrott, leder även till att nedbrytningen av muskler ökar och att musklerna på grund av detta behöver "repareras". Därför är det viktigt att få i sig protein när man tränar. Men det allra viktigaste är att få i sig tillräckligt med energi, alltså kalorier.

De viktigaste energikällorna är fett och kolhydrater. Men om kroppen inte får i sig tillräckligt med energi från fett och kolhydrater används protein från maten eller från musklerna som energikälla. Därför är det viktigt att få i sig tillräckligt med kalorier. Att få i sig tillräckligt med protein är väldigt lätt för den som är fysiskt aktiv eftersom man då äter mycket. Det finns en liten risk att få i sig för lite protein om man tränar och samtidigt bantar.

Protein finns i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt i vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål 

Det brukar inte vara svårt för vegetarianer att få tillräckligt med protein, inte ens för den som utesluter mjölk och ägg. Bönor, linser och andra baljväxter är bra vegetabiliska proteinkällor. Andra produkter som innehåller mycket protein är tofu, tempeh och övriga sojabaserade produkter. Bröd och andra spannmålsprodukter bidrar också med en hel del protein, liksom nötter, fröer och vegetabiliska drycker baserade på till exempel soja. Den som inkluderar mjölkprodukter eller ägg i sin vegetariska kost får förstås en hel del lättillgängligt protein från dem.

Vegetabiliska livsmedel innehåller var för sig oftast inte de essentiella aminosyrorna i tillräckligt stor mängd, men tillsammans kompletterar de varandra. Detta kallas kompletterande verkan. Ett exempel är spannmål och baljväxter. Spannmål innehåller tillräckligt av aminosyrorna metionin och cystein som det finns begränsat av i bönor, ärter och linser. Baljväxter innehåller mer av aminosyran lysin som det inte finns så mycket av i spannmål. Förutsatt att man inte äter väldigt ensidigt, får man därför i sig tillräckligt med protein även om mat äter enbart vegetarisk mat.

/Tina